De här 3 barndomssåren får vissa att bryta helt med sina föräldrar
Ingen förälder är någonsin felfri. Det kan låta självklart, men det har stora följder för hur relationen mellan föräldrar och barn utvecklas. Här tar vi en närmare titt på hur våra brister kan påverka barns uppväxt och familjelivet över tid (det här är viktigt att förstå för att kunna bygga bättre relationer hemma).
Föräldrars påverkan på barns liv
Även om föräldrarna verkligen älskar sina barn och försöker vara där hela tiden, kan de ibland oavsiktligt göra skada. Små sår kan vara övergående, men större sår kan forma barnets sätt att se på världen långt in i vuxenlivet. Därför är det bra om föräldrar tar sig tid att bekräfta barnens känslor och upplevelser (det här fungerar som en byggsten för tillit och förståelse).
Att skapa ett avstånd mellan föräldrar och barn sker inte över en natt. Det är oftast en samling problem som byggts upp under lång tid, ofta med rötter i barndomserfarenheter. När barn känner sig missförstådda eller bortprioriterade kan det leda till att de drar sig undan när de blir vuxna.
Barndomstrauman och hur de visar sig
Barndomstrauman kan påverka hur man senare relaterar till sina föräldrar. Många vuxna som väljer att bryta kontakten med sina föräldrar gör det just för att de aldrig fick känna sig fullständigt accepterade eller älskade som de var. Detta leder oss till tre viktiga upplevelser som spelar in: emotionell försummelse, villkorad kärlek och inkräktande på privatlivet.
Föräldrar som vill förbättra sin relation med sina barn kan ha svårt att veta var de ska börja. Ett första steg är att fundera över vad som inte fungerade tidigare (det här kräver självrannsakan, ödmjukhet och att man är medveten om sina egna känslor).
Så funkar emotionell försummelse
Barn behöver känna sig trygga och älskade för att kunna växa sig starka. Om de blir emotionellt försummade kan de känna att de aldrig riktigt möttes för den de är. Föräldrar behöver vara känslomässigt närvarande, annars kan barnen börja tro att de aldrig fått den riktiga kärleken hemma.
Barn som växer upp med emotionell försummelse bär ofta med sig känslor av otillräcklighet som de tar med sig in i vuxenlivet – detta påverkar både hur de ser på sig själva och hur de bygger relationer med andra.
Fällan med villkorad kärlek
Villkorad kärlek innebär att barnets självkänsla sätts på prov genom att de bara får kärlek om de lever upp till vissa krav eller förväntningar. Föräldrar kan, utan att mena något illa, skapa en miljö där barnet känner att det måste prestera lika bra som alla andra (det blir som en ständig tävling med sig själv). Resultatet blir att barnet växer upp med en känsla av att endast vara värdefullt om det lever upp till dessa krav, vilket ofta leder till att man ständigt försöker anpassa sig i sina relationer, särskilt med sina partners.
Att respektera privatlivet
Barn behöver få utrymme att utveckla sin egen identitet och självständighet. Det är extra viktigt under tonåren när identiteten sätts på prov. Om föräldrar ständigt tränger sig på i barnens privatliv utan att ge dem den respekt de förtjänar, kan det leda till framtida problem i relationen (många vuxna berättar att de kände sig invaderade redan som barn).
Flera vuxna som har valt att bryta kontakten med sina föräldrar beskriver hur deras gränser ständigt överskridits, vilket lett till bestående sår i relationen.
Genom att förstå hur dessa mönster manifesteras kan vi jobba bättre med att bygga starkare relationer inom familjen. Med öppen dialog och genuin vilja att förbättra kommunikationen kan vi skapa hem där alla känner sig sedda, hörda och älskade precis som de är.